Innan Jag Dör Vill Jag Se Dig I Latexoverall

 

 

Ja, nu har jag självklart missat att första advent gick förbi helt onoterat. I know, I know.. det har hänt lite saker som har gjort att jag inte hade tid eller ork att skriva nånting förra helgen.

Jag har gått igenom en smärre kris då jag förra helgen upplevde vissa saker som ställde mitt liv på sin spets. Hjärtklappningar som gjorde att jag inte kunde sova tvingade mig att kolla upp vad som stod på med min kropp på vårdcentralen och Där blev jag diagnostirerad med för högt blodtryck. För HÖGT!? .. det var nyheter för mig... jag som alltid har haft lågt blodtryck... :S .. 

 

 

Jag har dock vissa teorier om vad det kan bero på.

 

 

(1) jag har gått upp ganska kraftigt i vikt det senaste halvåret, på så vis att jag kan säga att jag har aldrig vägt så mycket som jag gjorde för en månad sen (har dock börjat lägga om min livsstil, vilket har gjort att jag har börjat gå nedåt igen, tack o lov) och jag misstänker att det kan ha nåt att göra med det.

 

(2) Då jag började träna kan mitt blodtryck även ha påverkats av den oinvanda fysiska omställningen.

 

(3) Mina upplevelser förra helgen skakade mig så mycket att jag har börjat uppleva ångest om dagarna, en rädsla för döden, specifikt en orimlig fruktan för att t.ex mitt hjärta ska sluta slå abrupt eller liknande. Det kan liknas lite vid en fobi (kallas tydligen för "Necrofobi) och påverkar både sinne och kropp.... vilket i SIN tur KAN ha påverkat mitt blodtryck vid provtagningstillfället.

 

 

Så nu har jag varje morgon börjat äta Enalapril, som är en medicin mot för högt blodtryck. Den 16e har jag tid för uppföljning hos läkaren på Jordbro Vårdcentral då vi ska se hur det står till med mina värden.

 

 

Allt detta har gjort mig rätt ställd och smått skakad. Själva grejen med för högt blodtryck må vara en mindre hälsofråga i det stora hela (jag menar, okej, obehandlat kan det i många fall leda till döden, men nu lyckades det upptäckas i tid såvitt jag vet iaf) ... men p.g.a den starka ångesten som medföljde hjärtklappningarna så har detta för mig gjort mig mer medveten om min egen dödlighet och orolig för framtiden. Jag har inte kunnat släppa ångestladdade tankar om mitt liv och hur sårbart det egentligen är på hela den gångna veckan och det känns som att jag måste få bukt med det om jag ska kunna fortsätta leva mitt liv som jag alltid har gjort. Tankarna håller mig vaken om nätterna, vilket i sin tur leder till sömnbrist, vilket inte heller är särskilt bra för hjärtat. (catch 22, yay)

 

 

Därav funtar jag allvarligt på att eventuellt boka tid hos en kurator för att få prata av mig en del om allt som hänt och mina tankar angående det, osv.

 

 

Nåja, nu vet ni lite mer iaf, och även om varför jag inte hörde av mig här förra helgen.

 

 

Vi får se hur det här går. Jag har inte ens påbörjat detta års nyårsfilm och jag funderar på om jag ens orkar göra en detta år.

 

 

 

Men för vad det är värt.... glad andra advent iallafall.