Gulligast Universumstopp


Hallå där, long time no see.

Ja ni får ursäkta, jag tar ibland väldigt långa pauser då min musa (jag sa musA) vägrar tala med mig.
Den här gången tror jag den har skaffat besöksförbud eller nåt, för jag har inte haft särskilt stor lust att skriva alls faktiskt.
Orden kommer inte längre till mig... inte som förr iallafall...

What gives?

Kanske det beror på att jag har börjat dejta...... ja ni hörde rätt... DEJTA .... jag ... god damnit... XD

Låt mig först klargöra (främst för mig själv) att detta innebär inte att jag är tied down. Nej, jag har min frihet, jag har mina möjligheter, jag har...

Ja, jo .. bla, bla .. de har jag ... jag har allt de där fortfarande, visst... men jag måste säga att den här tjejen är ... something else, alltså..

Hon är fin, skön och extremt lik mig. Det är inte många individer i världen som man kan säga att man kopplar på näst intill alla nivåer, men när man väl hittar en sån så är det något som stannar upp och säger "woah there boy, what's all this then?" ... man blir nyfiken, exalterad och väldigt glad.

Men men, visst, jag är fortfarande singel.
Så alla ni hundratusentals tjejer som står utanför min dörr och trånar just i detta nu (jag kan höra polissirenerna ljuda; dom håller på att ta fram vattenkanonerna för skriken av tusentals tjejer utanför min port börjar skapa kaos i grannskapet), ni ska inte förtvivla, ty ni har fortfarande chansen att få känna av min uppskattning och åtrå.
I'm my own man, first and foremost.


Men... alltså... ändå..

När jag tänker på denna tjej, så ler jag... även om jag inte liksom är på leende-humör.
Alltså, vi är så slående lika så det nästan är ett av naturens underliga skämt.

Och det har tillomed hänt att jag har aktivt ringt henne. :O Sånt gör inte jag! ... alltså, jag är för lat för sånt... egentligen

Men när jag inte hört hennes röst på ett tag.... hmm.. mja, de må gå mig emot som karaktärsdrag, men nån gång då och då upptäcker jag att jag inte kan låta bli nallephönen och VILL slänga iväg en ringsignal eller två.

Herregud ^^ .... vi snackade om image... vi snackade om tuffhet... vem är det nu som har blivit lite på the soft side? XD

Har Herr Latex gått och kärat ner sig måntro? ^^

Nja, alltså... inte än... det vågar jag inte säga... eller... nja.. nej.. alltså, kär är ett starkt ord (gud vilken klyscha!).. men det känns liksom... bra :D ... bara bra, liksom. :D
Väldigt bra, faktiskt. ^^
Good feelings ^^ i like... i like it alot.

Vad hände igår? Jag camade med henne. ;) .... och nej, pervon; inte på de sättet. ^^ Även om man själv är ett tvättäkta pervo and proud of it så måste jag säga att bara kunna sitta och kolla på henne, se hennes fina leende och skåla via skärmen... det är en mysig upplevelse i sig. ^^

Vad gjordes sen? Tja, en runda i Karazhan med Richard och satt och drog mig en bira eller två, men det vart ingen riktig fylla eller dylikt. Blev bara lite måttligt dragen.
En annan certain someone som ringde mig senare samma natt var däremot redigt wasted. ^^ Så kan det gå.

Jag hoppas hon fick ut alla skummisar ur lägenheten iallafall.

... I miss her..


On another note... jag chockade mig själv idag genom att helt plötsligt sitta och nästan, inte riktigt men NÄSTAN.. gråta till en live-spelning av Queen med Bohemian Rhapsody på Youtube.

Ärligt, jag vet inte riktigt varför, men något av kombinationen med låtens tunga text, Freddie Mercurys fantastiska röst och den där good time arena-spelningen gjorde att jag blev rörd.
Jag satt och tänkte för mig själv "fan, vad hade jag inte givit för att få vara där. Och nu kommer jag aldrig få chansen" ... eftersom Freddie gick ur tiden 1991.

Jag kände bara en sån oerhörd känsla av förlust och höll på att gå under. Tårarna vällde upp inom mig och det var på vippen att jag började böla.... för nåt jag sett på youtube, liksom. ^^

Här får ni se videon. Av kvaliteten och frisyrerna att döma så måste detta ha spelats in kort innan Freddie Mercury dog, typ slutet av 80-talet, möjligen 1990/91, nånting sånt.

Tips: Titta på videon i helskärmsläge, definitivt!

Enjoy!




Det bevisar bara vilken effekt Queen, och särskilt Freddie Mercury hade, och fortfarande har, på deras fans. Bohemian Rhapsody är så laddad med ångest (iallafall första halvan) och jag kände att den kombination av skönhet och förtvivlan blev för mycket för mig.

Jag tänkte tillomed att jag inte får kolla på den videon igen, för den blev waaaaaay too intensiv. ^^

Jag menar, kom igen.. Han säger tillomed "right on!" i slutet, som jag så ofta gör. ^^ Snacka om att jag kände mig träffad. :D

Jag tror allt det här har med min nyfunna kärlek för konserter att göra också, som när jag och andreas gick på Kiss tributen för ett par veckor sen. Allt jag ville var bara att få dra på en riktig konsert med nån av dom stora banden, och Queen hade verkligen varit en av dom STORA.

*suck* ..

Jaja, vad är en bal på slottet? ....


Nej, nu blir det snart pizza och sen en helkväll med att antingen slökolla finalen i cirkusfestivalen och vänta på att någon av mina sociala retards till polare pallar lyfta phönen och ringa för utgång, eller så blir det lite mer WoW.

Who knows.

Catch ya laterz!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0