SPELRECENSION - Red Dead Redemption







Rockstar kan typ bara göra en sorts spel. GTA-spel.

I vanliga fall har jag inget emot GTA-spel, men Red Dead Redemption känns på något sätt som om Rockstar har tagit GTA och lagt hela konceptet i Amerikas ödemarker bara för att åter få ut lite mer pengar ur sandlådespels-konceptet.
Jag har väl spelat igenom ungefär halva Red Dead Redemption och jag börjar redan tröttna på det. Visst, det är ett jäkla bra spel. Storyn är helt okej och grafiken är knivskarpt vacker så man kan gråta.
Det ÄR ett bra spel. Seriously.

Men det blir gammalt förvånansvärt fort.
När man hoppar upp på hästryggen för hundrade gången och nästan kan efterhärma rytmen i hovklampet för att man har hört det så många gånger, så är det något som kliar i mina fingrar av avsmak.
Jag måste säkert ha räddat min fyrtionde dam-i-nöd från samma flock vargar som jag skjutit ihjäl oräkneliga gånger innan, när jag började inse att det inte var lika kul längre. Gör man samma saker väldigt ofta, som t.ex prisjägaruppdrag eller hjälpa kuskar att få tillbaka sina stulna kärror, osv, så blir det lätt tradigt.
Jag vet inte hur många gånger jag hörde den där förbannade Herbert Moon gasta om att han blivit bestulen. När jag inte orkade mer så skjöt jag skallen av honom och fick hela Armadillos poliskår efter mig. (som är typ, vadå.. två, tre mannar..?)

Det är av just den anledningen som jag klarade av att spela World of Warcraft i max 5 månader, och sista månaden satt jag bara på Auction House och kollade items. Grindandet och alla "samla på dig X antal såna här saker"-quests dödade mitt intresse totalt; även om det handlar om en spelvärld vars lore är skapade av Blizzard, dom bästa storymakarna idag.

Missförstå mig inte. Jag älskar sandlåde-spel med stora friheter; spel som just GTA och Red Dead. Men spelskaparna borde se till att hålla intresset för oss flyktiga gamers vid liv. Jag vill inte offra ett bra spel för att jag blir trött på det, ärligt. Det kommer bara av sig självt. Helt plötsligt inser jag att det har gått en hel dag utan att jag har suttit och spelat, och det brukar oftast vara en varningslampa för att mitt intresse för spelet som jag för stunden håller på med börjar dämpas. Det händer särskilt lätt om jag gör exakt samma saker sjuttioelvatusen gånger i ett spel.

En annan sak som jag stör mig på med Red Dead Redemption är musiken.
Eller rättare sagt, den obefintliga musiken.

Visst, jag tycker också att ensamma gitarrtoner och munspels-flås passar i en ödslig vilda västern. Det är precis så som jag växte upp med Clint Eastwood-filmerna.
Men på samma sätt som uppgifterna blir tröttsamma i längden så blir musiken med random-toner slutligen tjatig och oinspirerande.
Och det roliga är att när man kommer till Mexico så följer konceptet med! Det är bara instrumenten som byts ut.
Men det Rockstar inte har tänkt på är att Mexikanska trumpeter inte direkt har samma pondus när det gäller att spela ödslig western-musik. Det blir nästan bara löjligt.
Och vart fan kommer dragspel in i bilden??

Nej, skärpning nu.

Jag ska fortsätta ta mig igenom Red Dead Redemption, men händer inte mycket mer nyskapande än det som visats hittills så får spelet bara tre och en halv dödsstjärnor av fem möjliga.







Trackback
RSS 2.0