SPELRECENSION - Darksiders
Okej, jag har precis spelat genom Darksiders och som vanligt när jag skriver en recension så gör jag det inte om det inte är så att jag har något viktigt att säga om ett spel.
Jag tänker inte ta upp det faktum att Darksiders är i det närmaste en exakt kopia av alla Zelda-spel jag nånsin har spelat (öppna kistor typ 90% av tiden, rida häst, slåss mot sin egen skuggbild, använda specifika vapen för specifika bossar eller specifika hinder, ta sig igenom pusseldesignade "grottor" .. tillomed vars kartsystem pekar ut vart kistor, skatter och bossar finns.. i sann zelda-anda.. osv) .. då faktiskt så många andra spelare har gjort det, att jag känner att det som behöver sägas om Zeldas om-maskering till spel-famljens mörka lynnige emo-tonåring med apokalyps-tecken på sin keps behöver inte omdryftas mera.
Först och främst var inte spelet som jag trodde. Jag trodde att det skulle vara mer fritt. Jag hade fått för mig att det skulle vara kanske lite mer utav ett RPG och låta spelaren vara såpass fri som typ GTA eller Read Dead Redemption gör. Att man skulle kunna få utkämpa sina egna strider, att välja NÄR och mot vilka man stred och framför allt, att det skulle finnas fler folk att prata med. :S Ärligt nu, dom enda som dyker upp reguljärt är den där tama Vulgrim och den där irriterande Watchern. Alla andra personer (som för övrigt är ynka få) dyker bara upp i mellansekvenser eller så. Det fattiga karaktärsgalleriet gjorde spelet rätt så ödsligt, men inte på ett inlevelserikt sätt, utan mer på ett trist och torrt sätt.
Sen är det rätt ironiskt att jag klagar på att Darksiders har för lite frihet, när jag i en tidigare recension har klagat på ett annat spel för att vara alldeles FÖR fritt.
Låt mig förklara vad jag menar genom att först berätta om ett annat spel.
Som ni alla vet så verkligen avskyr jag den vidriga prostitution som blev Fable 2. Jag blev så grundligt besviken på det spelet (vilket jag skrev en egen recension om) att jag sålde det omedelbart och har inte sett mig om över axeln sen dess. I det spelet var det som bekant, en enorm frihet. Man kunde bli husägare, skaffa jobb och tillomed familj och barn. Det var så många sido-uppdrag och valmöjligheter att man totalt tappade fokus på vad som egentligen är drivande i ett riktigt RPG, storyn. Seriöst, det var inte The Sims jag ville spela!! :S Men hursomhelst (känner att jag börjar jaga upp mig över F2 igen).. hursomhelst så var Fable 2s stora fatala misstag som sagt att man valde att sätta fokus alldeles för mycket på friheten, på att spelaren skulle kunna göra hur många detaljerade val i sitt liv som helst, medan man lät huvudstoryn, bakgrunden, själva kärnan i ett rollspel; den fick sätta sig i baksätet.. för här skulle det göras val, minsann!
Nå..
Darksiders är väl lite utav Fable 2s anti-tes. Om Fable 2 var waay för fritt då varenda val skapade trafikstockningar i handlingen, så är Darksiders tvärtom alldeles för linjärt. Man fick bara uppdrag och fiender och bossar som skulle dödas. Inget mer. Inget djuplodande här minsann.
Nej, jag tror ärligt att om Darksiders hade varit mer som ett "sandlåde"-spel som t.ex GTA, där man kunde prata med folk och göra ickelinjära val, då hade det blivit mer populärt än vad det är idag. För idag är det i all ärlighets namn bara hjärngymnastik med, den för ett pusselspel något över-episka bakgrundshistorien.
Det är det enda jag gillar med spelet. Storyn. Konceptet. Jag älskar just det här episka mellan gott och ont, himmel och helvete. Just när man tar bibliska koncept och gör dom till påtagliga äventyr... det fick mig att falla för Diablo serien och det gör, trots allt, att jag inte tycker det här spelet suger lika hårt som Fable 2.
Story:
Utomordentligt bra med inlevelse. ... MEN.. ja jag säger MEN.. för det finns ett MEN.... men storyn var fruktansvärt förvirrande och väldigt luddig.
T.ex.. "Vem förrådde vem? Han förrådde, men vänta nu .. var han också ond? .. men var han inte sådär från början... men va? nu ska dom plötsligt alla jaga honom.... varfölr då? dom har inga syften längre.... osv osv..."
Sånt uppskattas inte. Lite mer väldefinerade plot-twists till nästa del i serien, tack!
Action:
Väl utfört, även ifall många av fienderna blev en smula tröttsamma efter ett tag.
Återspelningsvärde:
Som alla linjära spel, noll, när man väl känner till historien. Att spela om det igen skulle bara vara enerverande med alla pussel.
Kents Betyg:
Två Dödstjärnor av fem möjliga
Så, imorgon ska jag sälja in Darksiders mot något som jag faktiskt ser fram emot. Inbytesvärde för ett möjligt inköp av en PSP! :D .... nice ^^ (betalar förstås mellanskilnaden, men har lite annat som också ska säljas in)
Ärligt, det behövs nu. Det är ju fan sommar :D ... och ska man ha sommar så kan man ju inte sitta inne o spela hela dagarna, va? eller hur! :D soliga dagar ska man absolut inte sitta inne och spela tv-spel :) ....
.... sitt UTE o spela istället!! XD XD XD
Tjo och gonatt!
Trackback
