Känslorester är så irriterande!
Det är både fascinerande och frustrerande hur vissa personer sitter fast i ens sinne när dom väl har gjort ett starkt intryck på ens liv. Har man väl klickat på ett djupare plan så går det aldrig över, oavsett hur mycket jord man försöker skyffla över det som en gång har varit.
Hur man, oavsett hur länge sen det var man hördes, direkt lämnar bordssällskap på krogen för att ta samtalet när hon ringer. Hur man omedelbart inte kan hjälpa att man plötsligt får en alldeles galet glad känsla när man ser att det är hon.
"Special case, jag måste ta det här" ... låtsas som att det är ett allvarligt samtal och sen bara få stå ute och prata med henne så länge man kan.
Att sen höra henne berätta att hon har blivit kär i nån och även höra att denna person kommit henne närmare än hon och jag nånsin varit, det .... jadu... det tar liksom litegrann udden ur allt. Så man åker hem mer deprimerad än innan man svarade i telefonen.
Jag önskar verkligen... alltså, VERKLIGEN .... att man hade ett mixerbord med knappar och rattar, spakar och switchar, som man kunde komma åt där man kunde stänga av vissa känslor för vissa personer. Det är fanimig en nödvändighet.
Jag vill inte ha kvar dom här känslorna. Inte alls. Sluta vara här!! Ni är oönskade och absolut inte längre vare sig passande eller aktuella längre. Alltså dra!
