Innan Jag Dör Vill Jag Se Dig I Latexoverall

Vafan, adventsdagarna flyger ju förbi :O Jag hinner inte ens komma i rätt mood.
Vad är det nu? Tredje advent? Herregud, julafton är snart här :S

Nåja, glad tredje advent på er alla då. ^^

Vad har hänt sen sist? Tja, inte så mycket. Förutom ett livsavgörande beslut bara....

Det är min sorgliga uppgift att meddela att min tid på universitetet har kommit till sin ända.

Det har varit en rolig tid och man har fått träffa sjukt awesome människor. :) Dessvärre är jag missnöjd med själva utbildningen i sin helhet och det är delvis därför jag hoppar av. Det jag är missnöjd med tar jag upp längre ner.

Huvudanledningen kan stavas ett ord: programmering.

Jag hade skitkul på både DIGMED och DMP, där vi fick göra filmer och redigera i postproduktionsprogram, men när PMP-kursen började och jag fick se koderna som vi skulle kunna så kände jag en obehagligt välbekant känsla; samma känsla som jag inte känt sen jag gick på mattelektioner i högstadiet.... och något mattegeni har jag aldrig varit and it aint gonna happen now.
Tänka abstrakt med koder går mig totalt förbi. Det är för mycket för min estet-lagda hjärna att klara av. När man missar en kurs så får man en massa huvudbry angående att man inte kommer att kunna ta examen, något som känns både som ett personligt nederlag samt en tyngd som väger på axlarna om man försöker gå vidare. (något som känns rätt meningslöst ifall man inte kan ta examen)

Second of all, pendlingstiden tog slutligen ut sin rätt. Jag trodde jag hade kirrat det, men det sliter så förbannat, man tror man klarar av det, men förr eller senare så känns det i hela kroppen. Att sitta från Jordbro till Kista är kanske normalt för vissa, men alla är inte lagda så. Hatten av till mina klasskamrater som bor lika långt bort som jag, ni är starka och jag har bara respekt för er. :)

 

Angående det jag är missnöjd med så kan jag peka på en mängd saker:

* För lite tid att genomföra kursuppgifterna
* För lite tid att faktiskt hinna lära sig ämnet ordentligt och att klura ut dom bästa teknikerna.
* Ostrukturerade lärare som möjligen har bra kunskap att lära ut, men absolut inte kan organisera tidsmässigt eller lägga upp kriterier och deadlines på ett fördelaktigt sätt, då vi som studenter faktiskt behöver det.
* Andra lärare, som skiter blankt i om en viss student inte har fått godkänt på en viss kurs, trots att denna elev mailar godtroget ett flertal gånger med förfrågningar angående det misslyckade resultatet utan att få någon reaktion från vederbörande.

Jag insåg nog inte hur pass högt studietempot skulle komma att bli och det var en miss från min sida. Även om jag var redo att plugga så var jag inte redo för dom extremt korta kurserna och vad vi skulle lära oss inom dessa tidsramar.

 

Till mina kurskamrater säger jag:
Sörj ej min bortgång... eller... ehm... jag menar, mitt avhopp. ^^ Jag reder mig nog på ett eller annat sätt. Jag hoppas att ni får en bra tid framöver. Många av er kommer jag sakna. Keep up the good work. Ni är awesome! :)

Till DSVs lärarkår säger jag:
Skärpning. Man kan inte ha lektorer på ett universitet som är luddiga och utan struktur. Vi som studenter kräver högsta kvalitet och det som har givits har varit stundom roligt och givande, stundom förvirrande och förtroende-sänkande.
Here's a thought. Varför inte fixa en anställd som kan hålla ordning på tider, deadlines och krav; någon som man kan gå till om man är osäker på detaljerna kring kurserna? En planeringskonsult, helt enkelt. ^^

 

Nåja, i vilket fall som helst så verkar det bli tillbaka till arbetsmarknaden för min del. Studieskulden har förmodligen tredubblats helt i onödan, men det kan inte hjälpas. Jag måste vara ärlig mot mig själv och i mitt hjärta så gav jag upp direkt jag såg saker som:



Det blev blint stopp för mig. Hit men inte längre. Jag fattade absolut ingenting.

Nu vet jag inte vad som kommer att hända, men jag lägger mitt öde i guds händer.

Nu ska jag städa btw.
Vi hörs, fellow misfits!