I'm on the Highway to hell
Idag gjorde jag en rätt så rutten sak. Jag vill inte säga vad det var, men jag kände verkligen att jag mådde rätt dåligt när jag väl hade gjort det. Låt oss bara säga att karma kommer att vända sig om och bita mig i arslet för det här, var så säker.
Det är rätt hemskt, men jag har upptäckt att jag är en hyfsat skrupelfri människa. Det känns lite sjukt, men ibland hör man folk säga "Näe, jag skulle nog aldrig göra nånting sånt. Vad är det för människor som gör sånt?" och så nickar man och håller med, men i det tysta så tänker man "fan vilken hycklare jag är. Jag skulle lätt kunna göra sådär utan att blinka" ...
Nej, shitt.. det har inget med våldtäkter eller mord att göra, hur sjuka är ni som läser det här egentligen? :S :P .. nånå, försök inte.. kom igen, jag vet nog vad ni tänkte ^^ ha ha
Nej, okej då.. jag kan väl säga vad det var. Jag hade köpt en grej på tradera som i stort sett var skit. Jag blev lurad på tradera för jag hade inte gjort några efterforskningar om just den grejen jag köpte. Tydligen är det rätt mycket falska kopior av den varan som sprids därute som inte har samma prestanda som lovas.
Så jag satt fast med dåligt tredjeparts-skräp och 500 pajalas fattigare.
Nå, den normala ärliga människan hade typ bitit i det sura äpplet och accepterat att han just hade kastat 500 stålar i havet, men inte jag inte. Jag skulle fan ha tillbaka mina pengar. Jag förtjänade inte det här.
Men jag visste också att jag aldrig skulle få mina pengar tillbaka av en svindlare. Så.. vad gjorde jag?
Jag sålde det vidare....
Uuuuuuh, det riktigt sved att skriva det där.. jag känner det själv, in i märgen.
Jag är en människa som tänker rätt enkelspårigt. Jag gör det som är bäst för mig. Har ingen direkt högre moral. Tja, iallafall inte när det gäller små grejer.
Men idag tycker jag att jag faktiskt balanserade lite på linan som utgör gränsen mellan "små grejer" och "stora grejer".
Jag måste börja tänka mig för lite; hejda mig innan jag gör såna saker, för jag inser inte hur dumt det är att göra så egentligen, det tror jag inte jag gör.
Jag verkligen känner att ibland har jag gjort saker som är taskiga men det liksom stoppar mig inte från att göra dom.
Nu är det inte OFTA som sånt här händer, förstås... jag menar, senaste gången jag gjorde något liknande tror jag att jag gick typ i åttan eller något ^^ .. men ändå. :P OM såna här vägskäl uppstår så är jag inte alltid den som väljer den ärliga vägen.
Linjen är iofs rätt tydlig. Jag skulle t.ex aldrig nånsin kunna göra såna saker mot folk som står mig nära eller som jag ens bara känner på håll. Jag har ändå NÅGON sorts moral i kroppen.
Men folk som man inte känner alls, som jag aldrig pratat med eller haft någon kontakt med.. såna som inte betyder något för mig överhuvudtaget; folk som bara är ännu ett ansikte i mängden.. dom är liksom inte lika betydelsefulla.
Man kan tänka "ja, men den här människan är inte någon för mig, ens på långt håll. Den finns inte i min värld och har alltså inte något större värde för mig" och så resonerar man sig fram till att "han kommer aldrig mer att träffa mig, så då gör det inget om jag ..... " osv.
Dock känns det rätt så skönt att man ändå mår lite dåligt.
Det betyder att jag iallafall inte är något monster. Trots allt så finns det ändå nånstans där inne ett litet samvete som ger mig en saftig jävel till örfil så det sjunger om det och ropar "Vafan gjorde du så där för!?????" så högt att trummhinnorna spricker.
Och jag kan säga att jag höll faktiskt på att ändra mig idag .. .............. .......... ........ iofs gjordeJagInteDet.. men det var NÄRA! :P
Samvetet FINNS där.. begravt under en massa ursäkter som "jag behöver det här" eller "gör det bara!" eller "det här är nödvändigt"..
Nej du, ska ärligheten fram så var jag bara en sniken jävel som ville ha mina pengar tillbaka, och då spelade det inte någon roll för mig vem som råkade illa ut i processen. Nu har varan liksom blivit HANS problem istället.
Förjävligt, men i en värld där alla skadar alla.. hur mycket märks det?
Men samvetet gnisslar iallafall tänder av ilska. Det måste verkligen ta i med hårdhandskarna om jag ska kunna bättra mig... men det FINNS iallafall där.
Sen att jag inte alltid lyssnar på samvetet, det är en annan femma... men jag har iallafall POTENTIALEN att vara en god människa :P
Det är något jag måste jobba med, antar jag.
Jag behöver en tjej som har lätt för att få Florence Nightingale-syndromet ^^ .. ni vet, det där när en sköterska blir kär i en patient. Nån som förbarmar sig över en ondsint människa. En tjej som har viljan att göra om den värsta tänkbara skurken till något fint, för hon ser att han behöver henne.
DET behöver jag! ..... gärna en med bröst stora som Mallorca också. ^^ Nej, skoja bara. Visst att jag gillar bröst, men en tjej kan ha så mycket annat att komma med också. :) .. som häck och läppar och ögon ;) .. ha ha ^^ .. men ärligt nu, det yttre är bara en del av helheten. Oavsett vad folk tror så spelar det inre en hel jävla massa roll.
En tjej kan se ut som Megan Fox liksom och ändå ha världens mest äckliga personlighet. I dom lägena blir hon ändå Magnus Uggla för mig, oavsett HUR tänd hennes utseende normalt sett skulle göra mig.
Jag vet detta personligen när det gäller vissa tjejer. En del har man inte kunnat sluta tänka på ^^ och dom har inte nödvändigtvis haft pattarna upp till hakan eller skinkor som kan knäcka nötter.
Nej, nog nu.
Okej!
Så, vad händer nu då?
Först ska jag ha ännu en brottningsmatch med mitt samvete efter maten. Den lille jäveln/ängeln försöker verkligen få mig att göra rätt för mig och ställa allting till rätta igen.. fan han ger sig inte... försöker få mig att ta ansvar och lämna tillbaka pengarna, men NEJ! lägg av.. .. vi får se.. SLUTA!.. *Nu sjunger han smörlåtar i mitt öra också, så jag ska mjukna upp, bli tårögd och säga förlåt* ... jag sa vi får se .. kanske .. så! nog nu. Flyg iväg och lek med dom andra barnen nu.
Sen är jag ledig imorgon. Så jävla skönt att vara ledig både imorgon OCH på onsdag ^^ Onsdag är ju trettondagen :P döööh!
Torsdag jobbar jag, men sen är fredag, lördag och söndag också sköna dagar ^^
Snacka om mjukstart på veckan. :D
Har lyckats få tag på Viper-avsnitt också. Skitkul! .. ni vet, Viper... TV-serien från tidigt 90-tal, med huvudrollen som spelas av James Mcaffrey; han som gör rösterna till Max i Max Payne-spelen? Serien som handlade om en röd bil som kunde förvandlas till en grå bil och skjuta blixtar och sånt...
Ashäftigt! ... tja, iallafall då... numera tittar man på det och tänker "mmm.. rätt medelmåttiga effekter, men okej" ^^
...
Hmm... nej vet ni vad.. jag ska nog ge tillbaka pengarna... det kommer inte lämna mig ifred annars...
åååh, vad göra? ..
Hmmm.. fortsättning följer...
Kommentarer
Postat av: Fio
...samvetet brorsan...samvetet!!!! ;)
Äh! Ta dina nyfunna 500 och låt detta vila i graven nu. Många andra hade nog gjort som du oxå....- kanske rent av jag med, hehe...
Trackback