Innan Jag Dör Vill Jag Se Dig I Latexoverall

Igår var skitkul :) Vi hade en släktdag på Gröna Lund och vi åkte en hel del jävla grejer. Tomten är fan bäst på det. :D Vi har lite samma mentalitet. Han åker det mesta, bara han har någon att åka med, och det är lite så jag tänker också. :) Så länge man har en good jävla fucking time så. ^^

Men det som impade mig mest.... :O shitt.... jag tror fortfarande att jag måste ha drömt det....

... MORSAN OCH MOSTER MONICA ÅKTE FRITT FALL!!!!!!! ....

:O :O :O

Ärligt talat.... jag fattar inte.....
Dom ska ha jävla cred för det, det hade jag aldrig trott. Min högt ärade mamma är ju liksom 67 bast!! ^^ Och benen verkligen flög ut när dom störtade ner från himlen! :D
Nej tack för min del. Jag har åkt den där stolpen 2 eller 3 gånger, minns inte riktigt, men nåt sånt. Och det räcker för mig.

Antal gånger ombord på Fritt Fall:

Jag: 2 - 3
Morsan: 1
Syrran: 0

åh, rättelse... BÅDA syrrorna: 0

Nu kan jag reta dom till tid och evighet för det. ... wimps. ^^
Men det är rätt åt dom, för jag kommer aldrig glömma....

.. eller nej, jag ska inte dra upp det där igen.
Ni vet, det där om att dom lurade mig att åka Fritt Fall helt själv när jag var typ 15 eller nåt liknande, och sen helt plötsligt väjde av från kö:n innan man kom in i den instängda kö:n, och stod tryggt nere på marken medan deras lillebror i chocktillstånd fick åka helt ensam med nån skrikande kille vid namn Magnus brevid sig; som skrek som en stucken gris.

Nej, jag ska inte ta upp det igen.


Aja, nej men jag har egentligen ett omvänt problem när det kommer till att var skrajsen för attraktionerna.
Jag sa det till Thomas, jag har inga problem med extrema attraktioner när dom väl är i sin kaos-fas. (när dom åker fort, skakar, snurrar, störtar .. det där)
Som bergodalbanan Jetline, t.ex. När jag åker den och skriker för full hals så är det bara kul.
Samma sak när man släpps ner i Fritt Fall. Det är 3 kaos-fyllda sekunder då man bara håller i sig och får en thrill utan dess like.

Nej jag har inte några problem med kaos-fasen alls.

Det som jag har problem med.... det är när man åker UPP!
Oavsett om det är 30 sekunder uppför Jetlines brant eller den där förbannat ångestladdade minuten då man långsamt dras upp i Fritt Fall.
DET har jag problem med, DÄR sitter min rädsla och fobi.
För när jag åker upp så tvingas man se hur mycket avstånd från där du är och marken, som måste passeras innan man är nere igen...

När allt går fort så är det för omskakande för att bli skrämmande. Men det där lugna, stilla psykologiskt nervpirrande tillståndet.... det får mig att bara sitta still, stirra rakt fram och hoppas att man når backens krön inom dom närmsta sekunderna. :P

Det är nog därför som jag bojkkottar Insane.
Inte nog med att nästan halva åkturen består av en lång uppgång, man vrids också på så sätt att om man inte direkt gillar att bli påmind av hur långt det är ner till marken, så kan man möta sin värsta rädsla om man väger över och blir tvungen att stirra neråt!

Nej, för fan.

Men Popexpressen var roligare än jag kom ihåg den. :) Den bjöd verkligen på en omgång som känns än idag ^^

Kan säga att vi åkte Kvasten i ösregn också. .... :S .. det var en upplevelse. ^^ Det kom en störtskur under dagen som varade i kanske fem minuter.... och när lyckades Kvastens kö ta oss fram till själva tåget?
Mmm, när skuren kom.
Jaja, nån gång måste man väl åka bergodalbana i regn också XD
Vi torkade sen ändå :D

Jag kom väl hem runt halv tio på kvällen och, guess what? Jag skulle genast sadla om och dra ut på fest. ^^
Jorå, lita på det. När Mr. Latex är i farten, så är det järnet hela kvällen! XD Skulle bara hem för att duscha, byta om och hämta biran ur kylen.
Drog till Richard och lyssnade på awesöööm score-musik. (Hans Zimmer är guld!) Sen packade vi oss iväg med klirrande påsar till Farsta.
Väl där skulle vi möta Max och dra in på Moonshine, men det visade sig att vi hade fan roligare utanför området, så vi kom in först långt senare på småtimmarna. ^^ Träffade skitmycket folk. :D

Åh, jag träffade en äkta värmlänning där. ^^ En värmländsk tjej som hade bilat hela vägen från Grums och skulle åka tillbaka idag. :D haha. Det är hängivenhet, det.
Jag drog (eller försökte dra) det där skämtet om Grums som jag hörde när jag bodde i värmland i min barndom, och hon måste varit artig, för hon skrattade, även fast poängen kom fram rätt dåligt. ^^

Som efter varje gång jag varit ute så vaknade jag upp idag med tusen myggbett och en massa frågor om varför det ligger en massa plastpåsar på mitt golv och varför mitt bälte till byxorna låg på min huvudkudde..... :S
Jag svär.. inte ofta, men IBLAND är det faktiskt roligt att vara jag. ^^ För om inte annat, så får man iallafall mycket hjärngymnastik när man försöker pussla ihop sitt minne efter all-nighters.


Men jag undrar vart A har tagit vägen. :( Hon har inte hört av sig på hela veckan. Jag börjar undra om hon kanske typ tappat intresset eller så.
Iofs vore väl det rätt så naturligt, iomed att distans dödar initiativen rätt effektivt, men synd ändå ju. :(
Okej vi är inte ihop, men även som polare så tycker jag man kan höra av sig lite iallafall.
Samma sak med L. Fan, nu har ju hon kille liksom. :O Åh, grattis! När var det tänkt att jag skulle få veta det? När första barnet ska döpas eller?
Folk har så svårt att höra av sig. Det känns trist.

Men, then again... det är ju ett ämne som jag faktiskt har tjatat och gnatat om i ett par tidigare inlägg.

Nej fan, nu ska inte jag sitta här och trycka på fler knappar.
Det blir bara tangentbords-klåda då ^^

Nu tycker jag att ni får tummarna ur era arslen och drar ut, för till skilnad från majoriteten av dagarna under den senaste månaden så är det fint väder idag. :)

Laterz!!